NINNIE

Jag är inte död. Jag har bara varit upptagen, rejält upptagen.

Fredagen började segt med att jag kom på att vi skulle springa till gympan. Fredagar är sunkdagar för då går man i gympakläder hela dagen, även efter man har haft gympa. Min kondition hade försämrats med fyra sekunder, fast det känns som mer för jag återhämtar mig inte lika bra som innan.

När jag kom hem blev det duschen, och sen iväg för en fika, lite fotbollsspelande (med såna där gubbar) och singstar, på spanska. Mitt i sjungandet ringer Eli; - Ninnie, dom behöver oss på volleybollen. Det var bara att springa ut i regnet, byta om och springa till träningen. Den gick okej, inget mer. Efter träningen var dom supergulliga, dom gav mig en medalj, samma som dom fick när dom blev mästare i Murcia. Förstår ni hur underbara dom är?

Sen dusch igen, fixa i ordning mig och halv springa till Eli för utgång. Jag har aldrig besökt ett ställe där dom har bowling, disco, bar och allt i ett, så vi bestämde oss för att gå dit. Troligtvis återvänder vi på fredag för att spela.

Vaknade klockan halv tolf på lördagen, ordnade i rummet, bokade hostellen för Lissabon och packade väska till Elis hus dom har utanför staden. Där tillbringade vi dagen; ätandes, bakandes, kollade på tv, pratade och pluggade. Hennes familj hade tänkt ta emot mig, men sen tänkte dom att det inte blev så bra att båda föräldrarna var borta om dagarna med mat och så, för dom vet ju inte att det är normalt i Sverige. Men vi missade iallafall middagen för Leticia, tiden flög iväg. Vid tolv gick vi ut, dansade lite och jag fick sova i Lucias hus och vi gick till discotecet.

Vaknade upp hos Lucia, åt mat där och fick reda på att hennes familj var dom andra som sa att dom ville ta emot mig, men det kom en dag för sent. Sen tog vi en fika med hennes pojkvän och kompis, spelade kort med insats, jag vann och sen tog vi en sväng ut till Abaran.

Och idag har den nya skolveckan börjat, och jag har precis vaknat från min siesta.