I hope you don´t mind

Angående klockan, jag köpte ju en ny, men dum i huvudet som jag är så kollade jag inte jättanoga hur länkarna var, jag tänkte: det fixar jag när jag kommer hem. Men icke, det var fasta länkar, eller vad jag sett iallafall. Men min pappa kommer ju om sex dagar, då får han kolla på den och se om det går att göra nåt åt den. Nu vet jag bara inte hur jag ska överleva utan klocka dessa dagar då jag vant mig att jämt ha min snygg klocka på mig.


Sen blir jag ruinerad här av att det finns en massa saker för bara en euro, då tänker jag: äsch, det är ju bara en euro. Det är så man blir fattig.

Rik blir man inte på de stora inkomsterna utan på de små utgifterna.


Idag fick vi halvt reda på våra betyg. Hon sa dom högt till dom som ville ha reda, annars fick man ta det en annan dag med henne. Hon frågade alla vad dom förväntade sig (underkända ämnen alltså). Folk gissade och dom flesta blev glatt överraskade, då dom hade en mindre underkänt en dom trodde. Sen kom vi fram till mig, och alla blev tysta. Hon frågade även mig vad jag förväntade mig, jag svarade: muchos (många). Hon sa att dom diskuterat om mig i 20 minuter, för att i vissa klasser sköter jag mig utomordentligt, och andra gör jag inget. Men hon sa att dom visste att betygen inte var viktiga för mig, och så sa hon att jag hade bra betyg. Dom andra sa att hon sagt en eller två underkända. Men imorgon får vi det troligtvis på papper, då får ni veta exakt.


Har jag förresten sagt att jag fick berätta sagan om rödluvan (min version, som jag trodde den var) för klassen förra veckan? Det gick iallafall regulärt.


Tyck till!

Tyck till!:

Namn:
Glöm mig inte?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Dina ord:

Trackback
RSS 2.0